Låt era små tår vifta i full frihet
Med sol och sommarvärme uppstår de mest märkliga modeyttringar. Uppmärksamma och minnesgoda läsare tänker nu att "människa, ska du skriva om det igen?". Ja, det ska jag. Ämnet är outtömligt.
Men jag riktar blicken nedåt, mot fötterna.
Sommarens kvinnofötter tittar piggt ut ur luftiga remsandaler och tånaglarna har målats i glada färger. Det spelar ingen roll om det är grova promenadsandaler eller högklackade festdito - kvinnofötterna är nakna från maj till september. Och den som till nöds behöver använda gympaskor väljer i så fall ett par sockar med så korta skaft att de inte syns.
Männen söder om Alperna gör likadant. De går barfota i välputsade loafers, tillsammans med välstrukna chinos och skjorta.Skandinaviska, och i synnerhet svenska, män gör inte det. De har helst så lite som möjligt på den övre delen av kroppen, och har gärna shorts eller illasittande trekvartsbyxor. Men sockarna släpper de inte.
Varför i himmelens namn ha sockar på fötterna - i skor, i sandaler och i foppatofflor?
En väninna och jag ägnade en försvarlig stund åt att diskutera detta mysterium. Hon råkar ha en bekant av just detta slag, och som förklarat det hela med att det är så obehagligt när det känns kallt runt vristerna.
Hur det kan kännas kallt där om det en och en halv meter längre upp är varmt nog för linne är lite svårt att förstå. Så små marginaler i förhållande till solen kan väl knappast märkas?
Vi beslutade oss därför för ett forskningsprojekt. Vi testade, under fältmässiga former en solig dag i min trädgård.
Hon valde trekvartsbyxor och tunna raggsockar till sandalerna. Jag hade kort klänning och testade såväl tunna bomullssockar som randiga i frotté i mina sandaler.
Vi var rörande överens: det var inte överdrivet behagligt. Snarare kunde man ana en begynnande svettökning när solen låg på. För varmt blir det ju.
Dessutom var det något alldeles makalöst fult.Eftersom jag inte har några hämningar bjuder jag förstås på hur det såg ut. Ja, det är väninnans fötter på bilden här intill. Inte är det vackert, inte.
Men hade vi varit man hade vi utan vidare gått omkring så på offentlig plats. Och med betydligt hårigare ben.
Hörni, karlar, eftersom vi kvinnor tycker så mycket om er - skulle ni inte kunna tänka er att ta av sockarna i sommar och låta era små tår få vifta i frihet? De kanske till och med kan hitta några små kvinnotår att flirta med. Bara en sådan sak borde göra det värt att bli lite kall om vristen.
