monasblandning.blogg.se

Diverse tankar om tillståndet i vardagen och världen. Plus en del gamla blogginlägg och krönikor från mina år inom dagspress.

Lite påfyllning?

Publicerad 2014-07-27 12:21:41 i Allmänt, Bröstbloggen, Bröstcancer,

13 juni-20 juli 2012

Jaha, nu är det dags.

Jag ska börja påfyllningen – det vill säga börja resan mot ett nytt bystmått. Och jag som just börjat vänja mig vid hur jag är nu.

Under huden strax nedanför ena armhålan ligger en ventil, som har förbindelse med implantatet. Eller rättare sagt, från början låg den strax nedanför armhålan. Tydligen var det inget bra ställe, så den vandrade iväg några centimeter och är nu i stället en obekväm historia som gör sig påmind när jag lägger mig på sidan. Så just nu är vi inte riktigt kompisar, ventilen och jag.

Nåväl, via denna ventil ska det pö om pö fyllas på mer och mer koksaltlösning. Och lika pö om pö ska hud och muskler töjas ut.
--------------------

Så nu är det påfyllt för första gången. Jag följde ju anvisningarna noga och stoppade i mig ett par alvedon en stund innan, beredd på något om inte smärtsamt så i alla fall obehagligt. Äsch, det kändes en liten aning, det var allt och förändrade siluetten mycket marginellt.

Femtio milliliter blev det första gången, i mängd ungefär som en nubbe till maten. Några nubbar till ska det bli de närmaste veckorna, totalt ett par deciliter till. I fortsättningen slipper jag åka till Malmö, bröstteamet på sjukhuset i Halmstad kan sina saker och jag sparar en hel del restid.

I dag hade jag i och för sig tur – på elva minuter tog jag mig från sjukhuset till Triangeln, köpte biljett och kom med Öresundståget med bara några kliv tillgodo. Vilket ju räcker. Dessutom klarade jag mig inom tiden för att åka nästan gratis hem, och det var ju en fördel. Varje sparad krona denna sjukpenningtid är värd en hel del.
---------------------------

Så var jag påfylld igen. Åtta centiliter blev dosen när bröstteamet i Halmstad tog över denna syssla.

Känner inget obehag, inget som spänner. Den där extra huden som doktor J i Malmö var nöjd över att få till tycks fylla sin funktion. Till min fåfänga glädje börjar klyftan komma tillbaka, åtminstone en liten en som ser snygg ut i urringningen.

En sådan sak kan tyckas bagatellartad i sammanhanget, men är ack så viktig. Dessutom har jag lyckats hitta riktigt snygga bh:ar.

Mina tidigare, svindyra men perfekta, ligger och dammar i garderoben. Den elastiska dra på-sak jag fick på sjukhuset följdes av fler likadana, inhandlade på apoteket. Funktionella, förvisso men riktiga erotikdödare och fasansfullt fula under tunna sommarkläder.

Men så befann jag mig i ett helt annat ärende i en närbelägen Lindex-butik, gick ett varv i väntan på att sällskapet skulle prova färdigt. Och där hängde de, någonstans mellan amning och sport. Bh-liv i lite blank modell med smala reglerbara axelband. Fanns i vitt och svart, prissänkta till 75 spänn. Jag köpte vad som fanns i min storlek, men några mindre fanns fortfarande kvar i går kväll.

Snygga i all enkelhet och dessutom med hyfsat stöd till originalbröstet. Rekommenderas!
-------------------------

Nu går det undan. Åtta centiliter till i går. Ligger jag på rygg är det nya bröstet större än det andra. Vilket väl beror på att det nya inte ramlar ner i armhålan, så som det normalt gör när man är i min ålder.

Men hur som helst slog fåfängan till med full kraft igen. Jag märker, när jag läser igenom gamla inlägg, att det händer då och då. Eller fåfänga, jag vet inte. Tror jag hellre vill kalla det en vilja att vara och känna sig vacker, kvinnlig och åtråvärd.

Jag vill ha en kropp att känna mig stolt över – en kropp som är i så god form som möjligt, en kropp som jag trivs i både till vardags och i sensuella stunder.

Däremot skulle jag aldrig lägga pengar på botox och hårförlängning för att på det sättet försöka hålla fast i ungdomen. Rynkorna hör livet till, det gör däremot inte bröstcancer. Om du förstår vad jag menar.

Och inte en gång under denna resa har jag mött någon inom vården eller utanför, som ifrågasätter den återskapande process jag går igenom, trots de många skattekronorna den kostar.
--------------------------

Nej, jag blev inte så mycket Dolly efter den sista påfyllningen med råge.

- Vi vill ju inte spräcka implantatet, sade sköterskorna i Malmö som pytsade i den sista halva decilitern tidigare i veckan.

Tack, det är jag glad för. Nu ska jag i alla fall ha det så här i tre månader, så hud och muskler töjs ut. Därefter tappas överskottet ut och det nya bröstet blir mjukare och mer naturligt.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela