Albumblad känns antikt
Jag tyckte det kunde vara en god idé med en semestervecka innan jag börjar nya jobbet. För att få lite ställtid, som det heter, och med lite tur en smula sol. Fast nu blev det ju inte så mycket sol, som bekant. Så jag satsade på sovmorgnar, ett antal gympapass och lite hemmafix. I det sistnämna ingick att klistra in foton i album.
Ja, jag är en sådan som fortfarande är en smula analog när det gäller bilder. Jag utnyttjar de där erbjudandena som då och då dimper ner i reklambunten, om att framkalla bilder nästan gratis. För trots allt är det kul att ha en del bilder i papperskopior och inte bara i datorn, på stickor och på skivor. Som förr, liksom.
Haken är bara att sätta sig och klistra in dem.
När jag började sortera häromkvällen upptäckte jag att detta inte gjorts sedan sommaren 2009 och att det samlat på sig en del sedan dess. Jag vet att jag då och då tänkt att om jag är lite sådär småkrasslig ett par dagar, då har jag tid att ta tag i bilderna... Tydligen blir jag sällan småkrasslig.
Men med majregnet trummande mot rutan hade jag inget annat för mig. Tyvärr tog albumbladen slut i höjd med våren 2013, vilket kanske var tur så jag rätade på mig en stund. Och så gav jag mig ut på jakt efter fler blad.
Jag kan meddela att man känner sig väldigt antik när man frågar butikspersonal efter albumblad och liksom får förklara vad de ska vara till. Hon tittade på mig som om jag var från en annan planet och föreslog mig att titta på hyllan bakom mobilskalen. Där fanns inte det jag sökte.
Men i bokhandeln i Laholm förstod de både vad jag ville ha och kunde erbjuda olika storlekar. Puh!
Har jag nu kommit igång med detta projekt vill jag ju inte behöva pausa mitt i.
I skrivande stund är jag i mål vid hösten 2014.
Fast jag har två erbjudanden att utnyttja, alltså tvåhundra bilder att ladda upp. Så det är nog bäst att hamstra både album och albumblad - vem vet när de tar slut?
