Hur gick det sedan?
Och vad hände sedan? Hittade jag hem till min egen planet?
Ja, jag återvände ”to my father’s house, to my father’s house”. I Lund och Kungälv.
I klarspråk betyder det att redan i december var jag tillbaka i Svenska kyrkan. Och under några månader delar jag min tid mellan en församling i Lund och Kungälv, för att i vår övergå till att jobba heltid för Kungälv.
När jag för första gången sedan flytten åter klev in på mitt gamla kontor i Kungälv, där till och med en av mina tavlor var kvar – då var det verkligen som att komma hem. En känsla som blev ännu starkare när jag återsåg tidigare kolleger, välkända platser och miljöer.
Den stora skillnaden är att nu är vi inte i en pandemi. Det var ju vad som hände när jag flyttat dit i februari 2020, och allting ställdes på ända, eller in.
Nu är det normalläge igen och fantastiskt roligt att få uppleva även det, och fortsätta utveckla kommunikationsarbetet.
Resten av året blir det en del tågresande, en del hemmajobb, en del på plats-jobb – och det känns helt perfekt.
En och annan glimt av livet hamnar säkert här – ”stay tuned”!
